Nu har änglarna hämtat dig!!! Nu slipper du känna all den smärta du haft... Många fina minnen har du lämnat efter dig, minnen som jag alltid kan ta fram och spela upp i mina tankar. Hoppas du kände hur mycket du betydde för mig... När jag sitter här så hör jag din röst i huvudet hela tiden. Fina, underbara, älskade farbror.

Att få sitta runt din säng med alla nära dina sista timmar är något jag alltid kommer bära med mig. Jag hann säga mitt sista farväl. Jag höll din hand, klappade dig på kinden och sa mina ord: Himlen är nära, så du är inte så långt borta...Och en dag så ses vi igen.

Hoppas du har hittat farmor och Peter där uppe. Ni får vaka över oss tillsammans...
Nu har kaptenen landat för sista gången hos oss, nu kan du fälla ut dina vingar och flyga iväg till det okända...Vara fri!!!
Självklart har du lämnat ett tomrum kring dina nära och kära. Men jag tror att din önskan är att vi lever vidare, tar hand om varandra. Med dig i våra tankar. Varje gång jag dricker whiskey/cola kommer jag garanterat minnas dig. Du kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta...

Vila i frid min älskade farbror!

Nu har Bailey och Liam stabiliserat sig lite mer hemma och jag har försökt vila upp mig efter få timmars sömn. Försöker få ihop lite timmar ute på jobbet. Skönt att vara tillbaka lite i den gamla vardagen samtidigt som mycket nytt kommer att hända. Härligt med alla jobbarkompisar som har sina speciella sidor, är inte helt normal humor i ett garage...men jag måste säga att jag älskar det och dom jag har att göra med!!!
Försökte få 2 utav dom att ställa upp på ett kort... Men icke, pinsamt att bli fotad och upplagd på internet kanske :)



Slutar om 1 timme. Då ska jag och mammsen åka till IKEA, en liten utflykt...köpa lite smått och äta köttbullar. Myspys... Ska försöka få mig själv å inse att vi INTE behöver en större säng, vi behöver spara pengar. Tråkigt, men sant.

Dags att göra lite mer nytta...skriver snart igen!

Puss och Kram
/ Jennifer

Host host!!!

Dag 4!
Upp med tuppen blev vi hämtade av ett nytt gäng jeepar som så småningom skulle ta oss till en ny camp. Innan det skulle vi äta frukost på en klippa högt uppe i bergen i solsken och se ut över den otroliga utsikten...problemet var bara det att det började regna, så det blev frukost i ett regnmoln isället!! Inte alla som varit med om det heller...det var udda!



Blötta som dränkta katter kom vi till våran nya camp som visade sig vara små hus som var byggda på ett stup... Dimman och regnat avtog och det visade sig att vi hade en otrolig utsikt från våra balkonger. Tyärr fick vi inte sitta ute själva, risken att få besök av aporna var allt för stor... Galet ställe. När solen kom fram tog dom oss ut på en vandring som skulle innehålla en lektion i växter och träd. Det gjorde den också bara det att den innehöll även ett väldigt nära besök en noshörningsflock. Intressant hur sega dom där djuren verkar vara... Kan inte tro att dom kan vara så agressiva och farliga som dom egentligen är.



Tillbaka till stupet och skolbänken, nu var det dags för växtprov. Gick bra det med trots att jag under vandringen mest var fokuserad på att inte gå in i ett lejon eller liknande... Efter middagen fick vi sitta under bar himmel och dom tog oss på en stjärnsafari. När det var läggdags insåg jag att jag hade fått en sängkompis, någon insekt som absolut inte hade några större planer på att flytta sig från min ena kudde...slutade med att kudden och han fick sova på golvet!

Dag 5!
Dags att åka till nästa camp, Wildside. Ett område nere i dalen med hus som hade väggar som ett tält och där lejonen vandrade runt hela nätterna. Den här dagen var full av olika aktiviteter. Vi började med att åka till ett ställe där vi fick lyssna på en man som pratade om miljönch hur dom försöker förbättra och rädda naturen. Vi fick plantera våra egna träd på ett öppet fält som blivit förstört av bilar och traktorer som höll på att bygga en golfbana mitt ute i ingenstans. Träden märktes med våra namn och vi kommer kunna följa våra träd på en hemsida... Kändes bra att få vara en liten del av deras projekt. Efter det bar det av mot golfbanan där vi hade en putt-tävling. Förlåt pappa, men nu vet jag varför jag INTE håller dig sällskap på golfbanan :)


Sen åkte vi tillbaka till Wildside för lunch och överraskning. Överraskningen visade sig vara två jeoparder som blivit omhändertagna efter att deras mor hade övergett dom. Brodern var lite för lekfull för att bli klappad medan systern njöt av det, var helt ofattbart när man satt bredvid en katt som var så mysig men om hon verkligen ville kunde skada alla runt omkring henne...
 

Efter det så hoppade vi på jeeparna igen och åkte till ett område med massor av träd. Där fick vi sätta upp varsitt fågelbo för att delta i ett projekt att rädda och hjälpa fåglarna. Vi råkade dessvärre skrämma livet ur en giraff när vi sprang rakt in i skogen där den så lugnt och fint stod och åt på sina grenar... Nu var det dags att lära sig överleva övergiven i bushen. Vi satt previs bredvid resterna av något som liknade en riktig familjemiddag för ett gäng lejon... Lite otäckt, men jag var glad för att middagen var över så att inte vi stod på menyn!

Dag 6
Frukost och sen flytt till 4:e campen, "vita lejon-campen". Det här var en camp som gjorde allt för att rädda djuren och se till att inga arter dör ut. Vi fick möta en 7-månaders lejonhane som vuxit upp på området tillsammans med människor pga. att alla hans syskon och hans mamma hade blivit dödade av en annan hane när dom bara var 4 dagar gammal.

:
Den här lilla hjälten hade halvt levande, sönder biten och uttorkad kravlat sig upp på vägen där han hittades av ledaren för denna camp som blev hans räddning tillbaka till livet. Tyvärr var han allt för lekfull och busig den här dagen så vi kunde inte klappa honom, men han var ett riktigt charmtroll. Nu skulle vi åka ut till ett område och leta efter det farligaste djuret på denna planet, Buffalon. Man kände snabbt på lukten att dom var i närheten och sekunden efter så var dom 20 meter ifrån bilen. Kändes overkligt att vara så nära... Det kändes inte helt säkert när dom berättade att flockledaren nyligen hade slungat en fotograf till döds... men dom var ju ganska söta på avstånd ändå!!! Efter att ha fått i oss lunch och fått se hur de vita lejonen hade bråkat om deras måltid var det tävlingsdags igen. Kände mig väldigt smart när jag lyckades lösa en matematisk uppgit för gruppen... :) Solen brände och vi skulle äntligen få se hur och var vi skulle sova. Vi hade hört någonting om en typiskt afrikansk hydda, men ingen kunde riktigt förstå hur det skulle se ut... Väl där visade det sig vara lerhyddor med halmtak, utan dörrar och elektricitet.


Kvällen fylldes med ett stort afrikanskt party, kockarna bestod utav oss tjejer och miljoner insekter överallt...i håret, innanför kläderna, i maten, i munnen osv. Tacka den som uppfunnit "Mygga".


Väl inkrupen i hyddan på en varsinn tältsäng insåg vi att vi hade en kompis uppe i taket som skvätte sand ner i våra sängar... Vi bestämde att det fick bli våran vakt medan vi fick 3 timmars sömn. 

Dag 7
Vaknade kl 04.00 och kunde inte somna om... Sänkläderna var fyllda med sand, men våran vakt verkade ha gått av sitt skift... Efter att ha tittat upp i halmtaket 2 timmar var det dags att gå upp, packa väskan och åka tillbaka till wildside för frukost. Äntligen skulle alla grupper ses igen och ha en gemensam avslutningsdag. Vi åkte ut på en "gamedrive" för att leta efter elefanterna, men dom tycks ha flytt fältet när dom hörde att vi var i närheten...så det fick bli en sista tur på dom guppiga vägarna för att sen äta lunch med allihopa. Såg iaf. en drickande giraff.



Vi fick reda på att det inte fanns sängplatser till alla i de camperna som låg i närheten av där avslutningsmiddagen skulle hållas, så jag och några tjejer till från min grupp blev placerade på "naturskolan". Likadana tält som på wildside bara det att insidan var mindre utrustad. Ingen tvål, ingen telefon, ingen insektsspray, bara ett gäng lejon som återigen vandrade runt oss dygnet runt... Nåväl, efter att ha kommit över och insett hur natten skulle bli så var det dags att piffa till sig för middagen. Coctailklänning stod på listan, klockrent när alla tjejer skaffat sig riktigt bondbränna :)

Under middagen var det tal efter tal och slutligen resultatet av vilken grupp som hade vunnit safaritävlingen... Den gula gruppen vann och ja, det var min grupp :) Vi vann en varsinn tung noshörnings staty, jätte fin men också blytung!!! Dags att hoppa på bilarna mot sängarna. Spännande natt...

Dag 8
Nu hade vi överlevt 6 nätter i bushen och det var dags att tacka för oss och ge oss av mot Johannesburgs flygplats. Där väntade ett plan som skulle ta oss till Durban. Har aldrig sett ett flyg med "vanliga" passagerare ta så lång tid på sig att bli redo för avgång som det här... Ojojoj, stackar besättning, tror folk ringde på dom var 30:e sekund. Som tur var så landade vi i afrikas molniga Miami. Ett riktigt hotell rum kändes som en helt främmande grej, så stora leende på allas läppar. Jag och USA lottade om vem som skulle få bada först, jag förlorade... Kvällen innehöll en ordentlig middag följt av träning för talangtävlingen.

Första dagen i Durban innehöll uttagning till finalen i både Beach Beauty och Talangfinalen. Jag och samban hänger med vilket känns riktigt roligt. Blev en lugn kväll.
Nästa dag åkte vi till ett annat hotell där vi skulle ha Beach Beauty fotografering. Där hittade jag 2 jätte söta polishästar.



Efter fotograferingen åkte vi till ett hotell som låg på stranden, helt underbart, där Beach Beauty finalen skulle vara. Vi som inte var i finalen skulle också vara med och visa upp oss. Efter mycket väntan och träning kom vi tillbaka till hotellet där en indiskmiddag väntade. Efter en dag i stekande sol så blev man ju inte direkt avsvlakad utav middagen... :) Sen fick vi vara lediga till kl 10 dagen efter...mini semester :)
Efter 9 timmars sömn åkte vi tillbaka till hotellet där finalen skulle vara. Vinnaren av Miss Beach Beauty 2008 blev Miss Mexico, en toppen söt tjej. Nu var det dags för beachparty tillsammans med alla gäster.
Här är jag tillsammans med Miss Morley:



Efter sista middagen i Durban var det dags att packa och sussa kudde. Klockan skulle ringa 03.00.
Uppe före tuppen, med ögonen i kors och tankarna kvar i drömmarnas land skulle vi flyga till Krugerparken. Vilken upplevelse... Våran grupp åkte 2 timmar med en buss till en fantastisk utsiktsplats, klarblå himmel och otrolig sikt.



Sen åkte vi tillbaka för att ha gå på en stooooor middag tillsammans med inbjudna gäster och alla de som hade organiserat våran dag i parken.
Kl 22.00 skulle vi flyga tillbaka till Johannesburg i åska och storm. Efter 12 dagars resa somnade jag som en stock väl framme. Kändes nästan som att komma hem när vi kom tillbaka till hotellet.

Så nu sitter jag här... Efter en dag full med träning inför den stora finalen. Kom fram en jätte söt liten tjej till mig idag. Hon kom från Stockholm och var här med sin familj... Kändes helt underbart att få prata svenska med någon och se hur glad den lilla flickan blev när jag kramade henne.
Får se hur mycket söm det blir i natt, imorgon kommer nämligen mamma och David. Känns helt overkligt att jag ska få se dom imorgon... underbart!!! Kom på mig själv att jag just nu sitter med jordens största leende på läpparna :)

Ska strycka lite kläder nu och se film med min rummis.

Ta hand om er och gör inget som jag aldrig skulle gjort... Saknar er!
Puss och Kram
/ Jennifer

PS. Hotellet vi bor på är så fint julpyntat, har faktiskt julkänslor trots det varma vädret....

Hej alla fina människor som läser min blogg... Hoppas ni har tid över för det här blir ett långt inlägg :)
Nu har jag varit på safari i 7 dagar, vilket har varit väldigt spännande!! Ganska kul å se hur 112 tjejer i buschen. En del livrädda för insekter och smuts under nalglarna, andra som visade sin "smutsiga" sida.
Vet faktiskt inte riktigt hur jag ska börja eller hur jag ska korta ner dom 7 dagarna ingen lik den andra.
Tror det får bli såhär!!!

Dag 1!
Den första dagen började med sovmorgon innan våran resa till det okända skulle börja... När vi väl satt i bussarna så bar det av mot en liten by, Soweto, som ligger 1 timme från Johanneburg. Det visade sig bli ett otroligt berörande besök. Soweto har en så obegripligt tragisk bakgrund. På 70-talet var det sådant uppror mellan afrikanska ungdomar och de sydafrikanska myndigheterna. Flera barn och ungdomar sköts till döds mitt framför ögonen på familj och vänner. 
Vi fick möta en otroligt stark kvinna vars bror blev det yngsta offret. Vi fick besöka ett muséeum som hon varit med och grundat och vi fick höra hennes historia. Det var svårt att inte låta tårarna rinna...



På bilden ser ni nuvarnade Miss World, Miss Morley och kvinnan  som förlorade sin bror. På fotografiet ser ni henne igen och en ung kille som bär på hennes bror.

Sen var det dags för lunch. Hela byn var engagerade, dom hade dukat upp långbord, ordnat massor av underhållning och tal. Solen brände, små små flickor dansade runt borden och intrycken flödade. Hittade en underbar bebis som jag självklart höll om.

Mätta, belåtna och fyllda med tankar bar det av mot Zebra Lodge där vi skulle tillbringa natten innan den stora safarin började. Vi blev varmt välkomna med show, lagtävlingar, välkomstmiddag, informationen vad som väntade oss och ett möte med "kungen". Min grupp skulle sova i "Zebra Stables". En del av området som var byggt som ett stall, men rummen var i ett förvånandsvärt fint skick och fint inrett. Tror jag såg 20 insekter vilket var en lindrig start för vad som väntade ute i bushen!!!

Dag 2!
Efter en natt med få timmars sömn i stallet så var det dags att pröva den afrikanska design klädningen till finalen. Efter lång väntan på gräsmattan i solen så var det min tur. En gul lång klänning som ska täckas med massa glitter och stenar...det blir toppen!!!

Sen gick vi till en afrikansk by som låg i samma park där vi fick möta drottningen av byn. Dom visade oss runt bland deras hyddor, berättade deras historia och hur de lever, dom uppträdde för oss och försökte lära oss göra armband på 20 minuter...ett misslyckat men roligt försök! :)
Efter ännu mer väntan satt vi redo i bussarna på väg mot den "riktiga" safarin :) 3 timmars bussresa innehöll sömn, spänning, tankar och iPod. Väl framme insåg jag snabbt att min mobil inte skulle fungera helt okej mitt ute i ingenstans och ännu längre in skulle vi. I spöregn åkte vi i safarijeep till första campen, Lakeside. Ett coolt ställe vars närmaste granne var en flodhästfamilj, vi fick absolut inte lämna våra små hus utan vakter...spännande! Nu hade 112 tjejer delats upp i 4 grupper, så vi befann oss på olika camper. Efter ett långt bad skulle vi åka 1 timme i dom öppna bilarna i regn till "huvudcampen" där alla grupper samlades för en otrolig välkomstmiddag. På väg tillbaka fick vi se ett gäng antiloper, gnuer och en flodhästrumpa i en buske. Sen var det dags att sova, vilket blev en spännande natt med en grymtande flodhäst som cirkulerade runt utanför.


Dag 3!
Efter en minisovmorgon och en stor frukostbuffé skulle vi ut på våran första tur i bushen. Kände mig som en studsboll när jeepen körde på dom guppiga lervägarna, men kan absolut inte klaga våran otroligt grymma chaufför, en tjej från Amerika som bodde på campen. Efter att vi sett giraffer, gnuer, antiloper, någon sorts oxe, insekter, växter m.m. och haft lunch vid ett vattenfall var det dags för en liten båttur tillbaka till campen. Äntligen fick vi se hela familjen flodhäst, dessvärre var dom lite dåliga på att posera för kameran, varje gång jag tog en bild gick dom under vattnet igen!!! Tror jag fick en bild på pappa flodhästs öron iaf. När vi kom tillbaka fick vi se på en otrolig fågelshow med 2 olika ugglor, 1 falck och en afrikanks örn. Det var en man som hade tagit hand om dom efter olika typer av skador och tränat dom som om det vore hundar. Han släppte dom fria, visslade på dom och efter 1 sekund så satt dom på hans axel igen...helt galet! Tror hans fåglar är lydigare än Roxy och Lexus :) Sjäkvlart gällde det att lyssna på all information om hans bebisar för nu började tävlingen mellan grupperna. Kändes som om man var tillbaka i skolan, det var dags för fågelprov. Gick som tur var bra, hade anteckningar!!! Grym middag och uppträdande av en afrikansk dansgrupp var det dags att säga godnatt och se fram emot nya äventyr!!!

Här är jag tilsammans med en av vakterna "Janus"


Ja, det var en kylig kväll!!!

Förlåt vänner, men min internet tid rinner ut och det är dags att sova. Ni får vila ögonen och läsa vidare imorgon.

En liten speciell hälsning till min underbara lilla kusin Gabrielle som jag vet sitter och läser min blogg tillsammans med sina kompisar. Vi ses snart skatten... Tänker på dig!

Hörs imorgon allihopa!
Puss och natti natt
/Jennifer